Livet är allt bra förunderligt just nu

Idag har jag plockat ner en del av en biennal. Ett verk bestående av ca 150 A3-ark detaljrikt illustrerade. Sen gick jag hem. Sen ringer Magnus H och jag guidar honom genom hur man gör ett facebook-event. Mamma påstod för några dagar sedan att detta är min styrka som producent i kulturinstitutionssammanhang. "Det skulle ta min generation en hel dag att göra det du slänger ihop på nätet på en kvart!". Kanske inte riktigt sant, men idag höll argumentet. Efter två misslyckade försök lade vi på efter att jag lovat att bli frisk och att vi efter tillfrisknandet skulle ses och hitta på nya spektakel. Han är en kul kuf, den där Magnus H (en 50+ man med popfrisyr och Carlings-rutiga skjortor).

Dagens skämt blev förresten återberättat av min arbetsledare under lunchpausen på MacD. När det var som mest hektiskt innan öppningen i slutet av augusti så försvann plötsligt en av våra tekniker. Tillslut får hon tag på honom på telefon och frågar var han är varpå han svarar "Nej alltså, jag har inte träffat barnen på så länge så jag måste hem och göra det. Det måste få bli prioriterat." Vad är det då som gör detta så roligt? Han har inga barn. Han kommer heller inte tillbaka mer den dagen.

Isabella och jag har planerat en franska afton till helgen. Vi snackade om tema på mat och hon ville köra italienskt. Pizza eller vadå? Pasta eller vadå? Sen kom Spanien på tal. Då började vi tala i tungor om tapas, något som ibland låter godare än vad det faktiskt är. Det slutade med att Frankrikes flagga började vaja i lägenheten. Då bestämde vi oss. Som ni ser på lappen är vi båda lite arbetsskadade. En middag planeras i goda vänners lag och det enda som fattas är en SWOT eller ett GANT-schema för att arbetet ska ha genomförts helt enligt regelboken.



Jag är för övrigt VÄLDIGT besviken på att ingen har kommit med förslag på namn på vad jag ska döpa min firma till! Nu måste jag ju ta tag i det själv istället.